.

tv´n ska umgås ikväll. ;P Var sugen på en filmkväll med levande vänner men det sket sig så jag får hålla tillgodo med vad som finns helt enkelt.

Dagen har varit great i alla fall! :D Lagom slapp skoldag, runda på stan med mamsen, sist fika med pappsen. Gött! Papppa spelade en sjukt vacker och sorglig låt för mig som några bekanta till honom just spelat in och jag dog lite. Så där som jag brukar kunna göra när det är föör sorgligt och hjärtslitande...vet inte om jag är lite störd på något sätt men någonstans inom mig tycker jag det är lite lite skönt att känna den känslan jag försökte beskriva. :S
(Naz, tror du vet vad jag menar. Har försökt förklara för dig iaf. Du vet det där med kyrkogårdsvandring och så, hehe. :P )

Men när det sorgliga handlar om andra är det enbart hemskt...

Vill dela med mig av denna vackra dikt/vers/text till ALLA:

Footprints in the Sand

One night I dreamed I was walking along the beach with the Lord.

Many scenes from my life flashed across the sky.

In each scene I noticed footprints in the sand.

Sometimes there were two sets of footprints,

other times there were one set of footprints.

This bothered me because I noticed

that during the low periods of my life,

when I was suffering from

anguish, sorrow or defeat,

I could see only one set of footprints.

So I said to the Lord,

"You promised me Lord,

that if I followed you,

you would walk with me always.

But I have noticed that during

the most trying periods of my life

there have only been one

set of footprints in the sand.

Why, when I needed you most,

you have not been there for me?"

The Lord replied,

"The times when you have

seen only one set of footprints in the sand,

is when I carried you."

Mary Stevenson

Loove <3